Fröberget

Foto: Uno Johansson

Skötseln av torpet överlämnades till föreningen hösten 2003 av Linköpings kommun. Boningshuset har renoverats efter en kurs i byggnadsvård våren 2004. Då och då inbjudes allmänheten att he hur det framskrider under rubriken "Byggnadsvård på Fröberget".

Foto: Uno Johansson	Foto: Ulla-Britt Forsgren	Foto: Ulla-Britt Forsgren
Kakelugnen i rummet var sprucken (vänster bild) och byttes ut.

Foto: Uno Johansson	Foto: Ruben Brage	Foto: Uno Johansson
Renovering av muren vid köksspisen visade de olika färger muren haft genom tiderna (höger bild)

Den yttre miljön har förändrats och sköts av "torpdrängarna" Erik Berggren och Claes Pettersson.

Foto: Ulla-Britt Forsgren

RÖJNING OCH UNDERHÅLL AV FRÖBERGETS TOMT
av Erik Berggren

Målet för utomhusverksamheten på Fröberget har varit att med utgångspunkt i de lämningar som finns återställa tomten i det skick den befann sig då jordbruksdriften upphörde strax efter mitten på förra seklet. Verksamheten igångsattes i samband med att kommunen köpte marken våren 2003. Från hösten samma år har tomten karterats av Gert Franzén och hans karta används som underlag för redogörelsen av de insatser som gjorts och fortfarande pågår inom olika delområden. Dessa har numrerats men inte exakt avgränsats eftersom de i många fall går i varandra.

Område 1. De numera registrerade fornlämningarna är koncentrerade till tomtens nordvästra del och består av stensträngar och en större stensättning med två mittgropar, som tolkats som ett bronsåldersröse. Härutöver finns flera lämningar som visar på tidigare markanvändning och därför bör behandlas som fornminnen. Dit hör bl a röjningsrösen, diken, vägar, grundstenar och skyttevärn. Hela området var totalt igenväxt och en av groparna i röset var belamrad med diverse avfall. Sly, mindre träd och avfall har avlägsnats och under de mäktiga ekkronorna har man nu utsikt över flera årtusendens lämningar. Området är också väl synligt från vägen mot Tinnerö. Fornlämningarna har adopterats för vård av medlemmar ur föreningen.

Stensättning (grav) från bronsåldern	Stensträng _____________________________Foto: Uno Johansson

Område 2. Den gamla bruksvägen mot sydost från fornminnesområdet rensades från sly och bråte och är numera en gångstig omgiven på ena sidan av berg på den andra av en terrass med riklig vegetation. Någon i föreningen har döpt stigen till "Romantiska gången". Härifrån utbredde sig ända ner till tomtgränsen i sydväst ett område med vildvuxna plommon- och körsbärsträd. Hälften av området har gallrats hårt för att bädda för bättre avkastning och fått namnet Plommonlunden. Hälften har sparats som vindskydd och refug för det vilda. Vegetationen under träden bestär huvudsakligen av kers som slås med lie före midsommar av ett uppbåd av föreningsmedlemmar.

Plommonlunden	Lieslagning av den frodiga markvegetationen--- Foto: Uno Johansson

Område 3. Bruksvägen fortsätter fram till stigen mellan ladugården och boningshuset med en avstickare ner mot en kallkälla. På södra sidan om vägen finns ett trädgårdsland samt åtskilliga krusbärs- och vinbärsbuskar. Jorden har förbättrats genom grävning och tillförsel av kompost samt odling av gröngödning. Trädgårdslandet odlas nu med traditionella grödor av medlemmar i föreningen. På norra sidan om vägen fanns ett syrenbuskage som har restaurerats till en ursprunglig berså. Västra delen av bersån rundas av en stenlagd gång som tidigare var helt dold under grässvålen. Gången har utgjort en del av vägen mellan källan och boningshuset.

Vildvuxna buskar hösten 2003	Grönsakslandet
Syrenbersån	Trädgårdslandet--------------------------------------- Foto: Uno Johansson

Område 4. Väster om trädgårdslandet utbreder sig en f d åker som från början var beväxt med ett stort inslag av klöver och timotej, som de första åren slogs med lie och torkades till hö. Då det inte gick att finna någon avsättning för höet slås numera grödan av det ovannämnda uppbådet och placeras direkt i storkompost på platsen för den forna dynghögen bakom ladugården. Under den gångna sommaren har också en slåtterbalk börjat användas. Ambitionen är att förvandla åkern till slåtteräng med traditionella ängsörter.

Slåtterängen --------------------------------------------Foto: Uno Johansson

Område 5. Boningshuset omges på tre sidor av en grusgård. Längs framsidan på huset löper rabatter med perenna växter som bergenia, alunrot, lilja, mynta och klematis men också ettåriga sommarblommor och lökväxter. I en stensatt rabatt mellan grusgården och slänten mot bersån växer bl a flera slags liljor, pion, spirea, löjtnantshjärta, praktlysing, pärlhyasint och traditionella lökväxter. Växtbetingelserna har förbättrats genom sten- och ogräsröjning, ny jord och tillförsel av kompost. Några av växterna har flyttats in som vildväxande från andra platser inom tomten. Öster om uthuset har fyra stänger rests för att bära upp ett bestånd av humle som bredde ut sig över ett stenblock. I anslutning till berghällar finns här också stenpartiväxter och mellan berghällarna bl a brudbröd och mandelblom. En tidigre odling med jordgubbar, hallon och bärbuskar på höjden mot landsvägen har inte underhållits. Gräsytor inom området slås regelbundet - med lie. Gamla fruktträd både på detta och andra områden beskärs årligen.

-------------------------------------------------------------Foto: Uno Johansson

Område 6. Skogen norr om husen innehåller några ståtliga tallar men är i övrigt starkt förslyad. Enligt skötselplanen för naturreservatet är området i behov av restaurering. För torpets behov har två törestubbar brutits och förvandlats till lämplig tändved.

Område 7. Området upptas till stor del av berg, bitvis täckt av ett tunt jordlager. Den sparsamma vegetationen består huvudsakligen av gräsarter, mossor och fetbladsväxter. Rester av döda träd har rensats bort men i övrigt har den nötningskänsliga växtligheten lämnats utan åtgärder.

-------------------------------------------------------------Foto: Uno Johansson

Område 8. Söder om den tidigare infartsvägen i östvästlig riktning och norr om den senast anlagda i samma riktning, domineras terrängen i huvudsak av stora ekar. I nordväst finns en mindre öppen äng, i söder en aspdunge. Området har döpts till Ekbacken. Varje år i april har området fagats, vilket innebär att visset löv och gräs räfsats och komposterats. De första två åren inriktades räfsningen särskilt på att ta bort en del av ett tjockt förnalager, som hämmade markvegetationens utveckling. I början av augusti då de flesta örterna blommat över och fröat av sig har området slagits med lie. Både fagning och slåtter har gjorts av ett uppbåd av föreningsmedlemmar. Målet är att skapa ett område med traditionell lövängsvegetation. En karaktärsväxt för området är den bleka varianten av korskovall.

------------------------------------------------------------Foto: Uno Johansson

Område 9. Från parkeringsplatsen har en ny stig röjts fram till infartsvägen mot ladugården. Liksom övriga vägar och stigar inom hela tomten slås den och dess kanter regelbundet för att möjliggöra "torrskodd" vandring. Samma gäller planen framför ladugården. Så länge torpet  höll en kreatursbesättning fanns en dynghög bakom ladugården. Som redan nämnts komposteras där i dag slagen gröda. Dynghögen har därigenom återfått sin forna form, men lukten är en annan. Kompakta slånbuskage avgränsar till stor del området från parkerings- och rastplatsen.

Område 10. Jordkällaren från 19XX har fått ge namn åt ytterligare ett ekdominerat område, Källarbacken, som restaurerats och nu underhålls på samma sätt som Ekbacken. Området avgränsas i öster av ogenomträngliga  slånbuskage.

Hela tomten. Fröberget fungerade som bostads- och jordbrukfastighet långt innan den obligatoriska kommunala sophämtningen genomfördes. Avfallet hamnade huvudsakligen i några större sophögar. Alla dessa - utom två - har röjts upp och fraktats bort sedan föremål som bedömts kunna ge information om livet på torpet sorterats ut och bevarats. Samma sak gäller det spridda avfall som fanns på området. De två sophögar som helt lämnats orörda ligger i bergsskrevor och har markerats på kartan. De har medvetet sparats för att framöver kunna ge en fullständig och helt ostörd information. Spåren efter ledningsdragningar för el, vatten och avlopp har undanröjts.